Nu har jag stängt av värmen i mylittleponnyrummet i hopp om att mitt krossade känslocentrum till hjärta ska frysa till is och aldrig mer tina upp. Shiiet det är inte ett skämt hur mycket tankar som kan rymmas i en liten reptilhjärna som går på sparlåga. Allt snurrar runt runt runt i min skalle som familjen säger. Men hey, fuck family, det är bara en dröm för de få människor som get's struck by true love, och ibland undrar jag ens om det finns nått som är true. Nått helt äkta, utan reservationer, lögner och svek. Men vem orkar analysera? Frys tonårshjärta frys, och don't you dare tina för nån jävla man därute, någonsin.

Men ni vet, when the drugs don't work no more you get high on life,
that's what they say when you're feelin' down...