Klockan slår åtta. Min kropp är vaken, sinnet likaså. Hur gick det till? Jag tror det var när ja slutade gå å lägga mig klockan 4 och tvingade mig själv att vända tillbaka dygnet. Jag funderar. Det skulle kunna bli ledordet för 2009 so far. "Att fundera". Eller nej, oanad styrka kanske skulle passa bättre. Eller ett knippe vänner bättre än man kunde ana. Jag vet inte. Men skillnad är det, och ska bli. Fjärilarna i magen är fjantiga som en 13årings, men kanske desto viktigare. När jag tittar ut ur mina trasiga ögon och in igenom dina mjuka landar jag i ett tillstånd av välbefinnande. Det kanske räcker. So far so good. Jag kräver inget av dig, du har hjälp mig tillräckligt. Du är så mjuk :)



PEACE
♥