Viva la vida. Livin la vida loca. You can have whatever you like. Koh Samui is the shit. Vadret har inte varit the shit, eller jo det e precis det de har. Ingen branna sa langt ogat nar. Men de e najs anda. Bratpacking ar flashigt. Pappa, pengarna e slut sa du vet. Need some more :)

Det e sjukt hur livet inte riktigt beror en har nere. Inget kanns liksom pa riktigt. Vi lever i en latsasvarld dar man kan springa runt utan tjocka klader med drinkar i varje hand och skratta dagarna i anda, och nar dagen tar slut kommer natten, och karusellen snurrar fortare an man hinner blinka. Inga telfoner, inga televisioner inga masten. Det kanns konstigt, och inte helt bekvamt an. Tiden gar sa sjukt sakta, det kanns redan som man har varit har for alltid.

Ibland kommer en marklig kansla i maggropen, en kansla av saknad. En kansla som jag inte trodde skulle komma forran om ett par dagar kanske nan vecka, men nu ar den redan har. Spreenky spokar i mitt huvud, min blonda vapendragare star inte vid min sida, brosttrion ar incomplet, en valpunge saknas, pojken med sammetsogonen gor det svart att andas, fina familjen koko ar for bra.

Kanske kommer alla kanslorna pa en och samma gang som legenden sjong en gang. Kanske ar det efterdyningar av en hard natt med dansdansdans drinkar nya bekantskaper och en andlos strom av vralande som ger kanslan fart, men nu ar den har. Men jag ar har ocksa...

PEACE
♥