10 långa nätter + 10 långa dagar = en sjuhelvetes för lång bloggpaus. Omedveten of course. Jag har varken haft tid eller lust att komma ihåg bloggishen denna vecka och helg. Fy fasiken va mycket det är att göra om man jobbar som vikarie åt en meanmean blowing tree workin'mashine. Dock har jag haft lite välbehövlig vila både torsdag fredag lördag och söndag men vad hjälper det? Jag som trodde jag var över stadiet söndagsångest, men nicht! Idag tog den inte fart förrän efter hemkomst vid artontiden, och denna gång var den utlösande faktorn minnet av den hemska människan jag var igårkväll. Jag hade ett litet B-day Bash at my place men tydligen sprang jag runt som en apa-full höna hela kvällen och neglectade alla mina vänner åt både höger och vänster. Stort AJM SORRY till alla som kände sig värre behandlade än en lort i Sahara! Resten av min ångest handlar nog bara om min fucked up brain. Ja vet inte alls vad jag håller på med längre, och inte vet jag heller hur ja ska ta reda på det. Just nu känns det bara som att ja tänker köra på och ignorera det faktum att jag håller på att bli mentally insane. kör bara?

PEACE
♥