Efter en underbarkväll med nära och jävligt kära, poesi - tranblod och en flaska tjuuut senare sitter jag här i min ensamhet. Är hemma hos M, och huset är alldeles tomt och tyst. Snön lyser vit på taket, endast tomten (stjärnorna gnistra och glimma?)... Känns skönt att slippa hemmet, om man nu kan kalla det så, men ändå är vemodigheten min närmsta vän just nu. Har precis letat igenom hårdisken och TILLSLUT hittat den, Juno.. imorn blir det en liten recension, om ja inte somnar förstås :)

PEACE
♥