Efter en späckat helg med musikalbio, släktkalajjs och klackarna i taket (efterfest är INTE bäst) så kom återigen dagen vi alla våndas över. Söndagen. En sjuhelvetes känsla i pallet dödades med 4 alvedon och en liter cola. Sen då? Jag väntade och väntade.. inget kom.. inte ens när mörkret kröp in under molnen, kom den smygande. JAG VA ÅNGESTFRI! Visst, töntigt kanske folk tycker, orkar skriva inlägg om det, det e inte direkt så hon knaprar sobril och cuttar sina armar varje dag. NEJ, tack gud, det är de inte, men den lilla obehagliga ångestkänslan som brukar äta upp mig innifrån på söndageftermiddagarna var igår den 17 Februari år 2008, helt OBEFINTLIG. Halleluja-moment :)

PEACE