Vaknar upp i en varm säng i en lägenhet till ljuva toner av Maggio. Kryper ihop med benen och drar upp täcket över hakan. Det är söndagmorgon och helgen har tillfredställt psyket. Dörren slår igen, en morfar åker med sitt socker. Äter frukost framför datorn och ser frosten genom fönstret. Sträcker ut mig på mattan och andas. Ingen stress fast alla julklappar ligger o-handlade. Ingen stress fast det är jobb imorgon. Sätter mig där min fina vän brukar sitta. Tänder för en gångs skull inte kvällens sista cigarett. Vinkar till goa föräldrar som går förbi på gatan utanför. Funderar lite över det som alltid kommer till mig när jag sitter ute för dagens första. "Det är vår hemlighet, finns någonstans mellan dröm och verklighet". Ett sting av saknad, trots att vi precis sågs. Mitt socker kommer hem om 9 timmar, mjao <3

PEACE
♥